TREDJE RUMMET

 

ANFALLET MOT SKÄRGÅRDEN

 
Målningen av Ferdinand Victor Perrot föreställer ett av de sista slagen mellan svenska och ryska flottan i Nordiska kriget, slaget vid Ledsund på Åland 1720. Huvudmotivet är en rysk galär men bakom den skymtar vi större slagskepp. Galären var synnerligen lämpad för krigföring i skärgården eftersom den är grundgående och jämförelsevis lättmanövrerad. Perrot var främst verksam på 1830-talet, alltså 110 år efter slaget. Ryska centrala marinmuseet, S:t Petersburg.

Målningen av Ferdinand Victor Perrot föreställer ett av de sista slagen mellan svenska och ryska flottan i Nordiska kriget, slaget vid Ledsund på Åland 1720. Huvudmotivet är en rysk galär men bakom den skymtar vi större slagskepp. Galären var synnerligen lämpad för krigföring i skärgården eftersom den är grundgående och jämförelsevis lättmanövrerad. Perrot var främst verksam på 1830-talet, alltså 110 år efter slaget. Ryska centrala marinmuseet, S:t Petersburg.

ANDRA RUM

DET GYLLENE ÅRHUNDRADET

STORA NORDISKA KRIGET

DE BRÄNDA ÖARNA

 

Våren 1719 hade fredsförhandlingarna mellan Ryssland och Sverige pågått länge utan nämnvärda resultat och tsar Peters tålamod var slut. Han hotade att sända ”40 000 beväpnade förhandlare” mot den svenska ostkusten om Sverige inte accepterade hans villkor.

Fjodor Apraksin, befälhavare över den ryska Östersjöflottan. Vasilij Bovin, 1848. Eremitaget, S:t Petersburg.

Fjodor Apraksin, befälhavare över den ryska Östersjöflottan. Vasilij Bovin, 1848. Eremitaget, S:t Petersburg.

I juli 1719 förverkligade tsaren sitt hot och skickade hela sin Östersjöflotta mot den svenska kusten. Den bestod av 132 stora galärer och ett hundratal mindre farkoster som tillsammans bemannades av över 25 000 soldater under ledning av generalmajoren Fjodor Apraksin. Längre ut till havs seglade de ryska slagskeppen som skydd.

Det svenska försvaret var svagt. Stockholmsflottan bestod av ett fåtal fartyg som inte kunde mäta sig med galärerna. Några tusen karoliner skulle försvara Stockholm och längs kusten fanns några fåtaliga trupper som skulle förstärka allmogen.

”Det ska fan fara utom Vaxholm” sa Edvard Taube, befälhavare för Stockholms försvar, och barrikaderade sig innanför Vaxholm. Huvudstaden skulle försvaras till varje pris, men skärgården låg helt prisgiven åt de ryska anfallarna.

På morgonen den 11 juli siktades galärflottan av ett svenskt spaningsfartyg vid Söderarm. Vakten sköt varningsskott och slank iväg medan vårdkasarna tändes längs hela kusten. Fartygen ankrade vid Kapellskär innan de delades i en mindre del, bestående av ett 50-tal fartyg som rodde norrut för att bränna hela kusten upp till Gävle, och den större flottan som rodde söderut.

Det var en våg av eld som på bara några dagar svepte genom skärgården och brände allt i sin väg ända ned till Norrköping.

I början av augusti återkom fartygen och anfallen fortsatte. Den 13 augusti gjorde de ett allvarligt men misslyckat försök att ta sig in mot Stockholm genom Baggensstäket innan flottan tog sig norrut igen för att återsamlas vid Kapellskär den 18 augusti.

På anfallets sista dag, den 19 augusti, rodde två galärer och fjorton skärbåtar västerut genom den långa Norrtäljeviken och på eftermiddagen sattes hela staden i brand. Det fanns förutsättningar att slå tillbaka ryssarna, men försvaret sköttes uselt och de tvåhundra gårdar och lägenheter som fanns i staden brann som facklor. På kvällen lättade hela flottan ankar och de ryska “förhandlarna” rodde tillbaka österut genom Söderarmsleden för att fira en lyckad expedition.

Men freden skulle dröja. Drottningen lyckades få till en allians med England och bara någon vecka efter att galärerna rodde ut genom Söderarm kom den engelska flottan till Stockholms försvar. Sverige fortsatte att förhala fredsförhandlingarna och de ryska galärerna brände städerna längs Norrlandskusten de följande somrarna.

Till slut, 1721, undertecknades freden i Nystad och Sverige blev formellt av med Ingermanland och besittningarna i Baltikum. Det var i stort sett samma villkor som tsar Peter hade ställt hela tiden sedan förhandlingarna inleddes med Karl XII.

Den ryska flottans väg söderut, 12–18 juli. ©Brända hemman/Gunnar Lind.

Den ryska flottans väg söderut, 12–18 juli. ©Brända hemman/Gunnar Lind.

Flottans väg norrut, 4–19 augusti. ©Brända hemman/Gunnar Lind.

Flottans väg norrut, 4–19 augusti. ©Brända hemman/Gunnar Lind.


TIDSBILDER