TIDSBILD

RYSSUGNAR

Den 20 000 man starka besättningen på de ryska galärerna tillbringade cirka fem veckor i Stockholms skärgård. Ett av de största praktiska problemen var att skaffa mat och förnödenheter till hela denna trupp. Galärerna hade bara med sig det allra mest nödvändiga och några matlagningsmöjligheter fanns heller inte ombord. Säkert hade de med sig torkat kött och fisk, men de fick röva och stjäla det mesta av sin mat, vilket var det normala sättet att underhålla en här vid denna tid.

Matlagningen skedde troligen i små ugnar som byggdes av stenblock staplade på varandra i en enkel konstruktion, så kallade stenugnar eller ryssugnar. I princip bestod de av tre stenväggar med ett tak över. Storleken var cirka två gånger två meter med en höjd på 160 cm. Själva ugnshålet var cirka 75 cm i fyrkant.

Sedvänjan att bygga sådana ugnar var troligen inte ny i skärgården eller unik för ryssarna. Enligt vissa uppgifter byggde även svenska och finska skärgårdsbor liknande ugnar långt innan ryssarna invaderade skärgårdarna. De äldsta ugnarna dateras till 1400-talet och det finns stenugnar på platser dit ryssarna rimligen aldrig kom, exempelvis i Tyresta och Velamsunds naturreservat. Därför har det framförts att ryssarna kanske använde en traditionell skärgårdsteknik eller bara återanvände gamla ugnar.

Jämförelser mellan den ryska galärflottans rörelser i skärgården 1719 och ugnarnas placering visar dock en stor överensstämmelse och det verkar troligt att åtminstone en stor del av ugnarna byggdes av ryska båtsmän 1719.

I Stockholms län finns cirka 400 kända eller förmodade ugnar. De flesta ligger utspridda i skärgården, på vissa platser finns stora samlingar vilket antyder att de har försörjt många människor, kanske under en längre tid.

I länet har bara ett fåtal ugnar undersökts av arkeo­loger. Två av dem ligger vid Artipelag på Farstalandet, vid Baggensfjärdens östra strand endast någon kilometer från Baggensstäket.

Vid undersökningarna konstaterades att de varit eldstäder och att de sannolikt användes till matlagning. Så mycket mer kunde inte sägas med säkerhet, men med tanke på historiska fakta före­faller det sannolikt att de byggdes av ryssarna i samband med försöket att tränga fram genom Baggens­stäket den trettonde augusti 1719.

Hur det förhåller sig med alla de ugnar som inte har undersökts är osäkert. Sannolikt byggdes många av dem under 1719 års överfall, men vilka vet vi inte. När det finns många ugnar på samma plats och uppgifter om att ryssarna varit i närheten verkar det troligt att de är från 1719.

Samtidigt ska vi tänka på att sten är tungt. En sten med måtten 0,5 meter på alla sidor väger över 300 kilo. En stenugn består ofta av ett hundratal stenar, varav de flesta är mindre, men det var ett tungt jobb att släpa ihop stenar till en enda ugn.

Om du vill besöka någon av stenugnarna i skärgården (eller något annat fornminne) har Riksantikvarieämbetet en bra sökfunktion på nätet: Fornsök. På kartan finns alla registrerade fornminnen utsatta och du kan klicka på varje markering för att läsa mer om vad det är. Om du sitter vid en dator kan du även välja vilken typ av fornminnen du är intresserad av, till exempel ”stenugnar”.

FLER TIDSBILDER