TIDSBILD

MÅTT

Att mäta saker och ting har en grundläggande betydelse för många delar av vår tillvaro, inte minst för handel och bokföring. När man exempelvis ska köpa ett kilo smör är det viktigt att veta att den uppmätta mängden verkligen är ett kilo.

Idag är detta en självklarhet, men det reglerade måttsystem som vi använder idag har bara funnits i lite mer än hundra år. Innan dess fanns många olika mått och processen med att skapa ett gemensamt system har varit både lång och tidvis brokig.

Den första reformen för att införa ett nationellt måttsystem genomfördes 1665. Innan dess fanns det lokala mått, vilket skapade stor oreda för både handelsmännen och statsmakterna. Måtten varierade från den ena landsdelen till den andra och samma mått kunde ha olika innebörd. Exempelvis var en mil olika lång beroende på var i landet man befann sig.

År 1665 antogs ett enhetligt måttsystem för hela landet, men det dröjde ända till 1855 innan decimalsystemet infördes. Detta banade sedan väg för metersystemet som slutgiltigt blev infört 1889.

Trots reformerna levde de gamla måtten kvar i allmogens tänkande under mycket lång tid. De gamla måtten hade en innebörd, de baserades på något som alla kunde begripa, medan de nya måtten bara var abstrakta påhitt.

Att förfalska mått var ett allvarligt brott som kunde ge stränga straff. Ända fram till mitten av 1800-talet kunde förfalskade mått leda till döds­straff. Nedan följer ett urval av mått som var vanliga efter 1665 års nationella måttreform.

ANDRA TIDSBILDER