BRÄNDA ÖAR

VÄRMDÖ OCH TÖREN

Medan ryssarnas anfall i den norra delen av skärgården verkar ha skett i två vågor – en våg i mitten av juli när flottan var på väg söderut och en andra våg när fartygen återvände i mitten av augusti på väg mot Kapellskär – var anfallet mot den södra delen mer utdraget. Framför allt gäller det för Södertörn, eller Tören som det kallades.

Galärflottan nådde Värmdö, Vindö och Runmarö den 14 juli och ödeläggelsen fortsatte sedan söderut under de följande dagarna. Det finns uppgifter som anger att en del av galärflottan stannade kvar i trakterna medan andra fartyg fortsatte söderut mot Trosa, Nyköping och Norrköping. Mycket talar för att det kan stämma. Vi vet att ryssarna byggde läger både på Arholma och Möja, så det kan mycket väl ha varit en del av deras taktik.

På flera platser i Värmdö skeppslag och Tören finns ett stort antal stenugnar och det verkar rimligt att ryssarna slog läger där under åtminstone några dagar och kanske betydligt längre. Man byggde nog inte stenugnar för en enda övernattning och antalet ugnar på samma plats talar för att det var många soldater som skulle utfordras.

Exempel på sådana platser är Gatan på Runmarö, på Stendörren vid Smådalarö, vid Storängsudd och Hålludden på Farstalandet, på Älvsnabben och kringliggande öar samt på Utö och Rånö. Kanske stannade soldaterna kvar här och härjade området under de veckor som resten av galärerna rodde söderut.

Kanske som en följd av detta är datumen mer osäkra än i den norra skärgården. I denna framställning används och sammanvägs datum som anges i olika källor. I flera fall kan de ifrågasättas och kommer kanske att ändras när arbetet fortskrider.

Genomgången visar att minst 586 gårdar, torp och säterier skövlades eller plundrades av ryssarna i Värmdö skeppslag och Tören sommaren 1719.

Det är ett något större antal än i den norra delen av skärgården, men en sådan jämförelse är svår att göra. I vissa delar av den den södra skärgården, främst på Nynäslandet, Torö och Ornö, ingår de drabbade torpen i redovisningen, till och med fiskebodar på skären i vissa fall, vilket sällan skedde i den norra delen av skärgården. Men utan tvekan var det ändå så att den södra delen av Södertörn drabbades mycket hårdare än Roslagen, där det sällan förekom att ryska soldater härjade på fastlandet.

Via länkarna till höger kan du komma till en sammanfattning av vad som hände på varje plats.