Huvudskärslagen nedtecknades år 1450 av riddaren av Hammersta, Erengisle Nilsson d.y. på uppdrag av kung Karl Knutsson (Bonde). Lagen som stiftades reglerade allt fiske som skedde ute vid kronohamnsfisket Huvudskär i Stockholms södra skärgård. Strömmingsfisket var viktigt för Kronan och stadgan gav den tillsatte hamnfogden rättighet att uppta skatt in natura direkt ur fiskarnas fångster.

Lagen var också en ordningsstadga som fastslog vilka regler som gällde på Huvudskär under fiskesäsongen och vilka straffsatserna var om man bröt mot dem.

Epter thes ath guds retwiso bekräffer och meniskiom tarfftigt och gaghneligt är leffua epter skäl och rätt; Thå kungör iach ärendgisl nilsson riddare på Hamersta, AAth åren epter guds byrd MDL (1450) på s:t bartolomej apton dagh (23 augusti). War iac stadder på Hoffdaskär ibland then almogha ther lagho tiill fiskes, Thå wordo wj alla endrecteliga swå offuer ens ath dicta oc scriffua ena skraa, spakom och godom mannom thill hognad ok sterkelse, Ospakom ok dårom thil neffst och rätt straff, Hwilken skrå iak aa fulmact min Nådigha Herriss konung Karlo wegna stadgar oc stadfester under tesse epfter: na stycker och articlar.

Forst, huar som skiärer eller sliter annan mands streng sunder böte tre öre om till äre twegge manna withne.

Ittom huar som sättor nät eller sträng på annan mands, så att her sker skadj aff, böte åter skadin ok tre öre.

Ittom huar som torskar ved annars mands streng, wari samma boot.

Ittom huar som roor not apton eller morghon forra än hampn fougdta ring i klockan, böte tre öre.

Ittom huar som tager bårt annors ösekar, warder tagen vid eller tue men vithna, böte XL (40) mark.

Huar som tager bort annor mands aar, en eller flera, böte for huaria VI öre, om så twegge manna äro vithne til.

Nw bryter mand annors aar sunder med vilia, böte VI öre om twegge mands vithne äro.

Huar som latter lös annor mands båt, med twegge manna withno, lag:ne tilwinne, böte tre mark.

Hwar som tager bort annor mands båt, utan loff eller legho eller lån, böte XL mark, om han varder tagen ved, eller twenne men så vithna.

Huar som oqädins ord lasteligha talar til annor, eller elljis for sik selff, böte tre mark.

Hwar som kallar annan tiuff eller sådana ord ther heder ok ära pårörer, böte XL mark.

Hwar som riffuer eller bryter annors båt sunder, böte åter skadan ok å III mark.

Hwar som tager oloffand annor mands ankar, lag:en tilwunnen, böte III mark.

Far nogon aff hampnena ind på annors ägor ok gör ther skadj, komer målsägande epter ok klaghar, thå äger hampnafougdten samma skadj med sex men beskodha, oc ther epter målsägendenos böter leggia.

Hwar som löp i annor mands bodh eller hemman, gör bondanom eller hans folk nogon skadj, böte åter skadin, och X mark till treskifftio.

Swå monga som vilia fiskia på huffwdskär, the ägha alla swara hampnafougdten till rätt oc skäl, treskar nogon ok vill eij rätt göra, thå må hampnfougdten honom tädan visa, Will han ey aff wika, thå haffue forvärkad fiske garn ok redskap.

All såramåla, blånadt eller blodvite, the skulo bötas epter lagbokonne.

Alla saköra skulo bötas till treskifftes, målsegendom, hampnen och husbondenom.

Hwar som drager kniff åt androm, spenner arborst oc vill skada göra, än ther han ey gitter, böte XII öre, timar skadj, böte som lands lagh uthvisa.