FLER TIDSBILDER

Den 24 juli 1646 sålde kronan ett antal skatterätter i Harö, Berg, Långvik, Södermöja, Höl och Stavsnäs till adelsmannen Andreas Gyldenklou. Framgången för Andreas, eller Anders som han hette från början, är ett exempel på hur en ung man ur enkla omständigheter kunde bli adlad.

Han föddes 1601 på Slomarps gård i Östergötland som son till kamreren Måns Persson och hans hustru Gertrud Hansdotter. Tidigt visade han studielust och förslagenhet. Han tog sig namnet Gylle och hävdade att han tillhörde det norska frälset. Han studerade teologi, vältalighet och poesi i Linköping, Uppsala, Wittenberg och Rostock. Efter en kort tids anställning vid universitet i Sverige kommenderades han till Tyskland och återvände snart till Uppsala med ett dokument i näven. Det var ett kungligt beslut undertecknat av Gustav II Adolf själv som utsåg Andreas Gylle till professor vid universitetet.

Vid universitetet väckte detta viss uppmärksam­het och missnöje eftersom en annan person redan hade utsetts till tjänsten. Denne fick dock packa sig iväg och Andreas tillträdde med kunglig nåd. Så småningom fick han anställning vid hovet och började samla på sig förläningar och gods. Han adlades 1639 och tog namnet Gyldenklou och av drottning Kristina fick han sedan en tomt på Helgeandsholmen, där han byggde ett palats. År 1654 hade han intäkter från 65 mantal i Uppland, vilket gav honom en årsinkomst på 2 391 daler smt, en av de högsta inkomsterna i länet från förläningar. Han ägde även gods i Skåne, Södermanland, Västsverige och Bremen.

Vid riksdagen samma år blev han kraftigt kritise­rad för att ha utnyttjat sin ställning för att på ett ohederligt sätt tillskansa sig otaliga gods. Det kan även tilläggas att gylle betyder dynga eller gödsel på norska.