LANDEN OCH SÖDRA SKÄRGÅRDEN

 

NYNÄS, HIMMELSÖ, HERRÖN, YXLÖ

 
Nynäslandet, Himmelsö, Herrön, Yxlö, Norrön och omgivningar på Carl Gripenhielms skärgårdskarta från 1690-talet. Väderstrecken är förvridna.

Nynäslandet, Himmelsö, Herrön, Yxlö, Norrön och omgivningar på Carl Gripenhielms skärgårdskarta från 1690-talet. Väderstrecken är förvridna.

 

Klämda mellan södra delen av Muskö och fastlandet ligger Norrön, Yxlö, Herrön och Himmelsö. De sund som finns kvar mellan öarna är smala och tvingar större fartyg att gå på utsidan av Muskö. Det är också den genaste vägen för de som ska längre norrut, mot Dalarö och Stockholm. Innanför Himmelsö, den minsta av dessa fyra öar och nu sammanvuxen med Herrön, börjar Nynäslandets milslånga kustremsa som sträcker sig ned till ön Järflotta.

Idag domineras kusten av staden Nynäshamn med sina färjelägen och industrier, skyddade mot havet av de långsmala Bedarö, Inre Gården och Yttre Gården. Men Nynäshamn är en ganska ny ort, här låg tidigare små gårdar och torp hela vägen från Himmelsö ned till Järflotta. Trakten dominerades istället av Nynäs gård, som ligger ett par kilometer västerut vid Nynäsviken.

Gårdarna längs hela kustremsan drabbades hårt av ryska anfall sommaren 1719. Galärerna kom från Utö och Muskö och soldaterna härjade vilt bland gårdarna ända ned till Järflotta. Men även bebyggelsen inne i Nynäsviken ödelades, inklusive Nynäs gård, hela vägen bort till Oxnö. Om galärerna var inne i viken vet vi inte, det är ju bara några mycket smala sund norr om Järflotta som förbinder viken med Östersjön, soldaterna kan ha kommit över land istället.

När man betraktar en karta där de drabbade gårdarna är utmärkta kan man se att soldaterna var ganska långt in i landet och att gårdar i ett stort område härjades. Uppenbarligen hade ryssarnas ovilja att ta sig nära fastlandet och in i trånga vatten dämpats i takt med att de rodde söderut utan att möta nämnvärt motstånd någonstans.

Uppgifterna nedan om de gårdar, torp och säterier som brändes av ryssarna kommer ur Axel Quists kartläggning av händelserna 1719 i boken Ösmo, En Södertörnsförsamlings historia. Quist var pastor i församlingen under många år i början av 1900-talet och undersökte då alla bygdens gårdar noga, boken är ett storlaget verk över Ösmos historia och han ger en tydlig beskrivning av händelserna 1719.

Tyvärr har det inte gått att precisera hur många torp eller gårdar som fanns på varje plats, det får bli en uppgift för kommande publikationer. I detta sammanhang nöjer vi oss med att konstatera att det handlade om minst en gård på varje plats, troligen var det dock flera gårdar på en del av dem.

Man kan även fundera över datumet, Quist anger att alla gårdar brändes den 16 juli. Samma dag vet vi att galärerna även härjade på Utö, Ålö, Rånö och Nåttarö liksom kanske ända ute vid Huvudskär. Om dessa uppgifter stämmer var det verkligen en stor brasa i hela södra skärgården den dagen.

 
ÖDELAGT
Yxlö, 4 gårdar, brända, 16/7
Herrön, 4 torp och 4 gårdar, brända, 16/7
Himmelsö, 1 gård, skövlad, 16/7
Norvik, bränt, 16/7
Stora Grönvik, bränt, 16/7
Lilla Grönvik, bränt, 16/7
Brunnsvik, bränt, 16/7
Kärret, bränt, 16/7
Mörby, bränt, 16/7
Sandhamn, bränt, 16/7
Trehörningen, bränt, 16/7
Sand, bränt, 16/7
Estö, bränt, 16/7
Hamnvik, bränt, 16/7
Bedarö, bränt, 16/7
Nicksta, bränt, 16/7
Kullsta, bränt, 16/7
Svedvik, bränt, 16/7
Backlura, bränt, 16/7
Natvik, bränt, 16/7
Vårdbergstorp, bränt, 16/7
Hacktorp, bränt, 16/7
Rappsta, bränt, 16/7
Nynäs, säteri, bränt, 16/7
Västerhus, bränt, 16/7

ÖDELAGT
Karlsta, säteri, bränt, 16/7
Kalvö, bränt, 16/7
Benbol, bränt, 16/7
Grava, bränt, 16/7
Ekullsvik, bränt, 16/7
Dyvik, bränt, 16/7
Käringboda, bränt, 16/7
Laxholm, bränt, 16/7
Säftholmen, bränt, 16/7
Tattmar, bränt, 16/7
Ören, bränt, 16/7
Ekholmen, bränt, 16/7
Lökvik, bränt, 16/7
Skyttsland, bränt, 16/7
Dragsund, bränt, 16/7
Stockbonäs, bränt, 16/7
Lövhagen, bränt, 16/7
Långholm, bränt, 16/7
Långholmsnäs, bränt, 16/7
Järflotta, bränt, 16/7
Slätta, bränt, 16/7
Rassa, bränt, 16/7
Degerholmen, bränt, 16/7
Rösäng, bränt, 16/7
Råholmen, bränt, 16/7