NORRA SKÄRGÅRDEN

GÄLLNÖ OCH KARKLÖ

Gällnö, delar av Karklö samt grannöar på Carl Gripenhielms skärgårdskarta från 1690-talet. Väderstrecken är förvridna.

Gällnö, delar av Karklö samt grannöar på Carl Gripenhielms skärgårdskarta från 1690-talet. Väderstrecken är förvridna.

Från vilket håll ryssarna kom och i vilken ord­ning gårdarna på Gällnö och Karklö härjades vet vi inte så noga. Antingen kom de uppifrån Hjälmö, där gården redan stod i brand, eller kanske från de brinnande byarna på Norra och Södra Stavsudda. Möjligen kom de också på den västra sidan, från Äpplarö och Svartsö. Det kan till och med ha varit olika enheter som angrep Gällnö by, Gällnönäs och Karklö mer eller mindre samtidigt.

Galärflottans lokalkännedom är förbluffan­de. Både Gällnö by och Gällnönäs låg ganska öppet för en passerande, men gården på Karklö låg väl dold inne i Karklöfladen. Vi vet att ryssarna hade lotsar med sig ombord, men förmågan att hitta enstaka hemman inne i minsta vik är ändå anmärkningsvärd. Det finns berättelser från olika delar av skärgården om att skärbönder togs till fånga och fick tjänstgöra som lotsar vid plundringarna, vi kan nog anta att det var så det gick till.

Oavsett dessa frågetecken utspelade sig samma händelser på alla tre platserna. De ryska fartygen lade till vid bryggorna eller skickade iland småbåtar med ryska soldater. Gårdarnas alla byggnader genomsöktes efter värdesaker och mat, sedan slog soldaterna sönder allt som de inte kunde få med sig eller som de inte hade användning för. Särskilt noga var de av okänd anledning med att förstöra alla järnföremål och redskap.

I både Gällnönäs och Karklös fall är det belagt att gårdarna brann ner till grunderna. På Karklö finns idag ett mycket vackert hus med brutet tak som sägs vara från tiden före 1719 och alltså undgick att brännas om traditionen stämmer.

Vad gäller Gällnö by är den vedertagna berättelsen att bara en av gårdarna brändes medan de andra av något skäl skonades från branden och bara skövlades. Kanske baseras denna uppgift på de officiella dokumenten, men de hade som tidigare nämnts stora brister. Edvin Gustavsson, som har gått ­igenom alla tillgängliga källor, en annan uppfattning än den gängse. I sin kartläggning menar han att det fanns fyra hemman i byn och att alla brändes.

Var bönderna och deras familjer befann sig när ryssarna kom är okänt, det bör ha varit ett trettiotal personer från Gällnö by och mellan fem och tio från vardera Gällnönäs och Karklö. Liksom på andra ställen gömde de sig nog när vårdkasarna tändes eller åtminstone när det började brinna på grann­öarna. Kanske tog de båtarna till närliggande betesholmar eller gömde sig i snåren och skogen på hemöarna.

Tvåhundra år senare, 1921 för att vara exakt, hittade Adolf Andersson fyra skelett begravda i en åker som han plöjde. Han anmälde fyndet till landsfiskalen Lindholm som gjorde anteckningar men aldrig besökte platsen. Vad som sedan hände med skeletten är oklart, liksom identifieringen. Det finns flera lokala berättelser som anger att det handlar om ihjälslagna lotsar, pestsmittade sjömän, döda ryssar från slaget vid Stäket eller ryska soldater som slogs ihjäl av Gällnoborna 1719. Sommaren 2023 inledde arkeologen Johan Hegardt jakten på skeletten och tids nog får vi kanske klarhet i saken.

Läs mer i boken Brända hemman

ÖDELAGT
Gällnö by, 4 gårdar, brända 13/7
Gällnönäs, 1 gård, bränd 13/7
Karklö, 1 gård, bränd 13/7