NORRA SKÄRGÅRDEN

 

GRÄSKÖ, MARÖ OCH ÅLANDET

 
Gräskö på Carl Gripenhielms skärgårdskarta från 1690-talet. Väderstrecken är förvridna.

Gräskö på Carl Gripenhielms skärgårdskarta från 1690-talet. Väderstrecken är förvridna.

 

Gräskö nämns år 1600 i Stock­holms tänkebok och 1692 finns ön med på Carl Gripenhielms karta över Stockholms skärgård. Gården, eller snarare torpet, ska då ha legat vid viken på södra ön, alldeles vid Pålsön som på den tiden verk­ligen var en ö.

Enligt den dåtida kartläggningen av ryssarnas angrepp år 1719 skövlades två hemman på Gräskö, troligen samma dag som torpen på Ålandet och Marö brändes, den 18 augusti. Möjligen är uppgiften felaktig, eftersom endast en familj verkar ha bott på ön då, Erik Andersson med fru och förmodade barn. Han var troligen torpare och boskapsskötare under Penningby, men naturligtvis försörjde han sig också på jakt, fiske och lotsning, han hade en rejäl skötbåt som kunde lasta 7,5 ton.

Grannön Marö nämns första gången 1693, då den beboddes av Lars Olofsson och Kjerstin Simonsdotter. Anteckningen i dokumenten kom­mer av att parets enda dotter Brita dog den 10 juli, bara nio månader gammal. Var hon föddes framgår inte. Lars försörjde sin familj genom fiske, jakt, jordbruk och lotsning. Paret välsignades sedan med fler barn och levde kvar på ön, där de också fick sällskap så småningom.

När ryssarna kom till Kapellskär, som bara ligger en sjömil norr om Marö, var Lars 55 år och åtminstone två av barnen, Brita och Israel, den äldste sonen, hade flyttat från ön. Säkert såg de galärerna svepa förbi på väg söderut den 13 juli, men det skulle dröja fem ångestfyllda veckor innan fartygen slutligen lade till vid den lilla ön och brände ned gården till grunden. Allt gick upp i rök. Men Lars och Kjerstin gav sig inte. De var tillbaka på ön den vintern och byggde upp gården igen. Äldste sonen Israel flyttade hem med sin käraste, Brita Carlsdotter som senare blev hans brud.

Ålandet är den minsta av de tre öarna i Furusundsfjärden och likaså den vars historia vi vet minst om. Öns namn finns utsatt på Gripenhielms sjökarta från 1690-talet, men några dokument som beskriver livet och omständigheterna på ön vid den tiden finns tyvärr inte bevarade.

Första gången ön nämns i kända handlingar är i 1720 års förteckning över hemman som drabbats av ryssarnas anfall. Där framgår att det fanns ett torp på ön och att det blev bränt av ryssarna den 18 augusti 1719. Torpet låg nära öns mitt, vid midjan, och än idag finns hus­grunden kvar.

Det är oklart om Ålandet övergavs efter angreppet, men antagligen kom några torpare dit kort därpå. Även om torp och uthus var lagda i spillror och aska, var marken bearbetad och en hamn iordningställd. Det dröjer ända till 1803 innan Ålandet åter dyker upp i dokumenten. Det året föddes Erik Österman Ersson, son till Erik Ersson och Anna Andersdotter, i den lilla stugan på ön.

ÖDELAGT
Ålandet, 1 hemman, bränt 18/8
Marö, 1 hemman, bränt  18/8
Gräskö, 2 hemman, skövlade 18/8