NORRA SKÄRGÅRDEN

VÄRINGSÖ OCH RÄVSUND

Väringsö kallas Wargöhn på Carl Gripenhielms skärgårdskarta från 1690-talet. Väderstrecken är förvridna.

Väringsö kallas Wargöhn på Carl Gripenhielms skärgårdskarta från 1690-talet. Väderstrecken är förvridna.

Den ödesdigra sommaren 1719 brukades öarnas jord och fiskevatten av Mats Mattsson och Erik Jansson med varsitt ½ mantal. De var säkert ättlingar till föregångarna Mats och Johan. Men någon bonde i den tredje gården har vi ingen uppgift om och byns mantal hade minskat från två till ett. Vad som hände med bonden i den tredje gården vet vi inte heller.

Vad som egentligen utspelade sig på ön som­maren 1719 är likaså dolt i historiens dunkel. Väringsö nämns inte i de dokument över härjade hemman som upprättades efter ryssarnas besök. Bevisligen klarade sig också åtminstone en av gårdarna från att brännas. Den äldsta byggnad som finns på ön idag är Gammelgården som byggdes 1696, en av ett fåtal överlevande byggnader i skärgården från denna tid.

Men enligt den muntliga traditionen i om­rådet besöktes ön ändå av den ryska eskader som angrep Östanå säteri den 17 augusti. Efter att ha bränt ned säteriet ska galärerna ha tagit sig norrut och vilat över natten på Väringsö. Det sägs att officerare bestämde sig för att sova i stugorna och att de därför inte brände eller skövlade gården.

Faktum är att de fartyg som brände säteriet måste ha passerat i närheten av Väringsö och då verkar det osannolikt att några av galärerna inte skulle stanna till och soldaterna gå iland. Väringsö var ett lätt byte om de fortfarande var sugna på att härja och om de var i behov av vila och mat var det en bra plats att pusta ut på och kanske övernatta. Det hann ju bli sen eftermiddag innan de var färdiga med sitt illdåd vid Östanå.

Berättelsen om övernattningen på ön får visst stöd av att 36 så kallade ryssugnar har påträffats och kartlagts vid en inventering på södra delen av ön. Ugnarna är till stor del bevarade och kan fortfarande urskiljas. Ryssugnar byggdes bevisligen i skärgården 1719 för att laga mat till besättningen, men även vid senare tillfällen, så det är svårt att hävda att de är ett säkert bevis för en rysk landstigning och övernattning. Och det är svårt att förstå att besättningen på några få kvardröjande galärer skulle behöva bygga 36 ugnar.

Den lokala traditionen berättar också att Räv­sunds krog brändes av ryssarna den 17 augusti, samma dag som Östanå säteri lades i spillror. Det är inte noterat i några kända källor, men som nämnts blev alla hemman som drabbades inte registrerade, särskilt inte krogar och torp eftersom de oftast tillhörde en gård och räknades dit. Om gården skonades var en nedbränd krog kanske inte mycket att bråka om.

Läs mer i boken Brända hemman

ÖDELAGT
Ej belagt