NORRA SKÄRGÅRDEN

 

LIDÖ, TYVÖN OCH GISSLINGÖ

 
 
Lidö, Tyvön och omgivningar på Carl Gripenhielms skärgårdskarta från 1690-talet. Väderstrecken är förvridna.

Lidö, Tyvön och omgivningar på Carl Gripenhielms skärgårdskarta från 1690-talet. Väderstrecken är förvridna.

 

Märkligt nog finns inga anteckningar i de officiella längderna om att slottet på Lidö skulle ha bränts, men genom vittnesmål och andra dokument är det helt klart att så skedde. Adelsmännen var annars noga med att rapportera sina förluster till myndigheterna och jaktslottet på Lidö tillhörde nog de mest värdefulla egendomar som brändes längs Roslagskusten.

Därför är det också osäkert vilket datum ryssarna steg iland på Lidön och när säteriet brändes. Ön låg mitt i vägen för den galärflotta som den 12 juli seglade norrut från Kapellskär till Idö och Arholma. Kanske gjorde några galärer en avstickare även till Lidö den dagen.

Men troligare är nog att det skedde den 18 eller 19 augusti, då ryssarna hade återkommit från sina aggressioner längre norr- och söderut och brän­de Rådmansö, Norrtälje och Tjockö. I sin inne­hållsrika bok Rysshärjningar i Roslagen, skriver Sven Sjöberg att Lidö brändes natten mellan 18 och 19 augusti. Låt oss nöja med detta.

Likaså saknas uppgifter om när Tyvön och Gisslingö drabbades, men det sägs att befolkningen på Tjockö gömde sig på den så kallade Borgen på Gisslingö när deras hemö sattes i brand den 18 eller natten till den 19 augusti. Tjocköborna skulle med all säkerhet ha valt ett annat gömställe om ryssarna även härjade på Gisslingö i samma veva. Av det kan vi anta att åtminstone Gisslingö, och troligen även Tyvön, brändes tidigare, antagligen samma dag som Idö och Arholma, den 12 juli.

På Gisslingö, som är den största av dem fanns fyra hemman medan Tyvön, som ligger strax västerut och närmare Lidön, verkar ha haft en brukare.

ÖDELAGT
Lidö, 1 säteri. Bränt 18–19/8
Tyvön, 2 hemman. Brända 12/7
Gisslingö, 4 hemman. Brända 12/7