NORRA SKÄRGÅRDEN
SVARTLÖGA OCH RÖDLÖGA
Svartlöga på Carl Gripenhielms skärgårdskarta från 1690-talet. Väderstrecken är förvridna.
Svartlöga och Rödlöga tillhör de öar som omges av stor oklarhet gällande vad som egentligen hände sommaren 1719. I skatteläggningarna de följande åren nämns ingenting om ryssar, överfall, bränder eller skattebefrielse och det finns inga anspråk på skattelindring noterade i andra dokument.
Den officiella och vedertagna uppfattningen är också att öarna undgick ryssarnas stormningar. Kanske låg de i så fall för långt ut till havs för att ryssarna ska ha ansett det värt mödan att ta sig dit, eller kanske kände de inte ens till dem.
Men enligt lokal berättartradition kom de ryska galärerna till båda öarna för att härja. Svartlöga ska då ha klarat sig eftersom de ryska fartygen fastnade på grynnor i de farliga och svårnavigerade vattnen runt ön. Därpå tog öborna fram sina sälbössor och sköt på de strandsatta ryssarna tills fartygen kom loss och gav sig iväg igen.
Efter att så nesligen ha blivit förödmjukade på Svartlöga ska ryssarna ha rott vidare till Rödlöga. Där berättar bytraditionen att även Rödlögaborna gick i strid med fienden. Enligt en version landade fartygen i Munkvik där öborna – möjligen med hjälp av Svartlögaborna – sköt ihjäl sju ryssar som ligger begravda under stenhögar nära vattnet och det berättas att öborna stal deras stövlar.
I Kalksmacken, vattnen utanför, påstås ett ryskt fartyg ha sänkts i samband med striden och vraket kan fortfarande skymtas från ytan vid lugnt väder. Men bestämda uppgifter från infödda öbor avfärdar detta och upplyser att det handlar om en kalkbåt som fick slagsida och sjönk – därav namnet på platsen.
Enligt Riksantikvarieämbetets register på Fornsök finns även uppgifter om ryska gravar på Västeröns södra strand, vid Enskärssundet. Tidigare fanns till och med en rest sten med inskriptioner om händelsen. Och vid kanalen finns det uppgift om “en möjlig” ryssugn.
Utöver dessa berättelser och tveksamma fynd finns inga påtagliga bevis för att ryssarna var i närheten av vare sig Svartlöga eller Rödlöga, men det är inte alls otroligt. I så fall kan det mycket väl ha gått till så som det berättas. Eftersom vi vet att ryssarna brände Norröra och Söderöra, liksom Vidinge längre norrut, vore det nästan märkligare om ryssarna förbisåg Svartlöga och Rödlöga på sitt härjningståg.
Se även Svartlöga och Rödlöga bland Tidsbilder.
BRÄNDA ÖAR